Med anledning av att den österrikiska författaren Peter Handke tilldelats 2019 år Nobelpris i litteratur, ställde jag några korta frågor till dramaturgen och översättaren Magnus Lindman.
Igår initierade Dramatikerförbundets redaktör Daniel Karlsson en förlängning på kulturchefsdebatten och bjöd in dramatiker att debattera. Alexandra Loonin, dramatiker och dramaturg, har skrivit ett inlägg i debatten.
Den 12/9 skrev Johan Hilton en krönika i DN om “hur svalt intresset är för scenkonsten i det offentliga samtalet”. Framförallt i kulturchefernas söndagskolumner och kulturkrönikor. Krönikan avslutades med frågan om kulturcheferna går på teater nuförtiden.
Sommaren börjar närma sig sitt slut, och den svenska filmhösten har presenterats som brukligt på Filmhuset i Stockholm. Det brukar refereras till som höstupprop, så vi kollar väl hur närvaron ser ut på biorepertoaren.
Ja, varför finns det så få svenska manus tillgängliga att läsa? Varför finns det ingen manusbank liknande DramaDirekt eller BBC:s digitala manusarkiv? Dramatikerförbundets redaktör Daniel Karlsson har fördjupat sig i frågan och hittar svar.
Rubriken är hämtad från Carl August Hagbergs översättning av William Shakespeares pjäs Romeo och Julia. Jag nämner dessa namn för att det är så många namn som inte nämns.
Häromdagen hände det igen. Ett reportage i tidningen om en ny tv-serie som verkade ha skrivit sig själv. Åtminstone nämndes inga manusförfattare, trots att skådespelarna som intervjuades pratade utförligt om manusets kvaliteter.