Krediteringsmanual
Dramatikerförbundets styrelsen har tagit fram en krediteringsmanual med information om hur kreditering ska gå till på film-och TV-området.
Dramatikerförbundet varnar för oskäliga avtalsvillkor om indirekt skadestånd
Dramatikerförbundet ser en oroande trend i branschen. Allt fler producenter försöker lägga över ansvar för så kallad indirekt skada på manusförfattare. Detta är ett avtalsvillkor du inte bör acceptera.
Det här avtalsvillkoret är vanligt i länder där manusförfattare kan teckna ansvarsförsäkringar. Några sådana försäkringar finns inte på den svenska marknaden varför avtalsvillkoret blir oskäligt och riskfyllt för dig som enskild manusförfattare.
Vad är indirekt skada?
Det är brukligt att man som avtalspart accepterar ett ansvar för direkt skada. Direkt skada tar sikte på konkreta förluster som uppstår på grund av ett avtalsbrott. Indirekt skada däremot inkluderar kostnader och följder som är svåra att överblicka. Det kan röra sig om bland annat
- uteblivna vinster
- förseningar i produktionen
- marknadsförluster
- ökade produktionskostnader
- skadat varumärke
Dessa skador kan uppgå till mycket stora belopp och ligger ofta långt bortom manusförfattarens kontroll. Det är sannolikt att en manusförfattare som ska täcka sådana kostnader hamnar i personlig konkurs.
Varför är detta särskilt riskfyllt för manusförfattare?
Den rättsliga bakgrunden till varför man som manusförfattare inte bör acceptera ett ansvar för indirekt skada är komplex. Det krävs att man förstår helheten i en manusförfattares arbetssituation, både praktiskt och rättsligt.
Om du hamnar i en situation där en produktion du skrivit för blir stämd för upphovsrättsintrång kopplat till manuset har du knappa möjligheter att försvara sitt manus. Det är nämligen i första hand inte du själv som kommer vara part i rättsprocessen, utan det kommer vara rättighetsinnehavaren till det påstått plagierade manuset, och exempelvis produktionsbolaget. Detta medför att du inte kan påverka hur processen förs, och dess utgång. Om produktionsbolaget förlorar tvisten kan de därefter kräva in ersättning för sina kostnader från dig.
Vid en situation där du menar att du inte har begått upphovsrättsintrång behöver du bevisa detta i processen mellan dig och produktionsbolaget. Detta kommer bli mycket svårt att bevisa eftersom de allra flesta avtal innehåller ett åtagande för dig som manusförfattare att inte spara några fysiska eller digitala kopior av manuset och dess olika versioner. Du kan därmed inte visa din egen arbetsprocess, hur manuset har fått sin slutliga utformning, vad som kommer från dig och vad som uppstått till följd av producentens feedback. Du har alltså ingen konkret möjlighet att visa att verket var din egen intellektuella skapelse. Har du ändå sparat detta material och för fram det i processen så har du begått ett annat kontraktsbrott än det ni nu för en process om.
Utöver denna problematik behöver man ha i åtanke att upphovsrättsliga tvister ofta är mycket komplexa, där det sällan finns ett entydigt rätt eller fel svar på frågan om ett verk har plagierat ett annat. Gränsen mellan inspiration och plagiat är inte helt tydlig att på förhand avgöra. Detta syns även i rättstillämpningen där upphovsrättsliga tvister ofta får olika utfall i de olika domstolsinstanserna. Detta innebär att även om du som manusförfattare har arbetat korrekt kan utfallet i en tvist ändå vara oförutsägbart.
När man beaktar denna helhetsbild av bristen på kontroll, avsaknad av försäkringar, brist på reella rättsliga försvarsmöjligheter, den komplexitet som finns i upphovsrättstvister och de mycket stora ekonomiska belopp som kan aktualiseras, blir det tydligt att skadeståndsansvar för indirekt skada är oskäligt betungande för en enskild manusförfattare.
Dramatikerförbundet rekommenderar därför följande.
- Skriv inte på avtal där du tar ansvar för indirekt skada.
- Be producenten eller din agent att ändra klausulen till direkt skada
- Kontakta förbundets jurist för hjälp och granskning av dina avtal. Maila till victor@dramatiker.se.
Arvoden & Juridik
Dramatikerförbundets medlemmar har tillgång till juridisk rådgivning, avtalsgranskning och arvodesrekommendationer. Våra jurister ger stöd, råd och företräder medlemmar i förhandlingar. Vi hjälper också gärna till med frågor kring skatt, moms och bolagsrätt.
Har du ännu inte haft möjlighet att bli medlem men ska skriva manus för film, tv, scen, radio, spel eller annat? Kontakta oss för enklare rådgivning.
Ramavtal
Medlemmar omfattas automatiskt av de ramavtal som vi har tecknat med centrala branschaktörer. Ramavtalen reglerar bland annat ersättning, var och hur verk får visas och hur namn ska stå (kreditering). Alla ramavtal finns att läsa under medlemssidorna.
- TV4
- Sveriges Television (SVT)
- Sveriges Radio (SR)
- Utbildningsradion (UR)
- Film & TV-Producenterna
- Amatörteaterns riksförbund (ATR)
- Svensk Scenkonst
Föreläsning
Vi besöker regelbundet manusutbildningar för att föreläsa om upphovsrätt, arvoden och villkor. Föreläsningarna leder ofta till bra samtal om aktuella frågor och deltagarna får en grundläggande genomgång av upphovsrätten. Kontakta oss för intresseanmälan.
Kontakt
Victor Hedvall
Jurist
victor@dramatiker.se
08-402 36 43
FAQ för icke-medlemmar
.
Vad är upphovsrätt?
Allt konstnärligt skapande skyddas av upphovsrätten. I samma stund som ett manus har skrivits har det blivit ett verk. Den som har skrivit har upphovsrätt till verket och kallas upphovsperson. När vi talar om upphovsrätt syftar vi på de regler som ger upphovspersonen rätt att ensam bestämma hur det verk som hen har skrivit ska användas. Bestämmelserna finns i Upphovsrättslagen (URL). Upphovsrätten handlar både om ekonomiska och ideella rättigheter.
Hur kan jag skydda mitt verk?
I Sverige skyddas verk automatiskt av upphovsrättslagen när de uppnått så kallad verkshöjd. Det betyder att verket måste vara ett resultat av upphovspersonens egna personliga kreativa skapande. Ensamrätten för upphovspersonen uppstår alltså när verket skrivs.
Upphovsrätten skyddar inte den idé, det motiv eller den eventuella verkliga händelse som ligger bakom verket. Vad som däremot skyddas är den konkreta formen som en upphovsperson ger sitt verk och det uttryck som detta verk får.
I Sverige finns inga möjligheter att registrera ett manus. För att skydda det kan du mejla manuset eller skicka det via post till dig själv för att få en datumstämpel. På så sätt har du ett bevis på när ditt manus skrevs om någon skulle göra ett intrång i din upphovsrätt. Exempel på intrång är om någon använder eller sprider ditt manus utan ditt medgivande, oavsett om det sker i ursprungligt eller ändrat skick.
Jag vill använda mig av ett redan befintligt verk, får jag det?
En vanlig fråga vi får är om det är tillåtet att exempelvis göra en scenversion av en film eller tvärt om. Utgångspunkten är alltid att om verket är upphovsrättsligt skyddat så krävs tillstånd från verkets rättighetsinnehavare för att du ska få använda hela eller delar av verket. Utan tillstånd kan du göra dig skyldig till upphovsrättsintrång. Vill du få tag på en upphovsperson eller dennes arvingar kan du vända dig till Skatteverket och folkbokföringen. Du kan även kontakta ALIS eller Sveriges författarfond.
När får jag citera ur ett annat verk?
Citat får på vissa villkor göras ur ett verk trots att det är upphovsskyddat. Citaträtten har kommit till för den konstnärliga och vetenskapliga kritiken, för informationsutbytet och för den allmänna diskussionen. Verket du citerar ur måste vara offentliggjort för att citering ska vara tillåtet. Ett offentliggjort verk är ett verk som lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten. Du kan alltså inte citera ur någons outgivna dagbok eller brev utan tillstånd från upphovspersonen.
Citatet måste göras i överensstämmelse med god sed. Syftet måste vara att antingen kritisera, belysa eller på annat vis göra en utläggning om det andra verket. Syftet får inte vara att bara bättra på det egna verket. Citering får göras i den omfattning som motiveras av ändamålet. Citeringen får alltså inte vara för lång och vad som är för långt varierar från fall till fall. Slutligen så måste den ideella rätten respekteras vid citering. Upphovspersonen till det citerade verket måste anges i enlighet med god sed på området och citeringen får inte ske på ett sätt som kränker upphovspersonen. Ändringar i verket får inte göras i större utsträckning än vad användningen kräver.
Vad gäller när jag har byggt vidare på ett annat verk? Har jag några rättigheter?
För att få översätta eller bearbeta ett verk krävs upphovspersonens tillåtelse. Den som översätter eller bearbetar ett verk har sedan upphovsrätt till verket i dess nya form om omvandlingen av verket anses vara ett resultat av personligt, kreativt skapande verksamhet. Upphovsrätten till det nya verket är dock beroende av upphovsrätten till det ursprungliga verket och det nya verket får inte förfogas över i strid mot upphovsrätten till det ursprungliga verket. Däremot behöver inte det ursprungliga verket vara upphovsrättsligt skyddat, exempelvis kan klassiska verk för vilka skyddstiden löpt ut bearbetas. Är det ursprungliga verket fritt så behövs inte tillstånd för att bearbeta detta. Dock ska alltid den ideella rätten respekteras, du måste alltså alltid namnge upphovspersonen till det ursprungliga verket samt inte kränka dennes anseende. Rättigheterna till det ursprungliga verket och det nya kan alltså existera sida vid sida.
Jag går på en filmutbildning och ska göra en film på skolan. Är det jag som äger rättigheterna?
De flesta konstnärliga högskolor har en policy för studentproduktioner. Det finns även en offentlighetsprincip inom myndigheter som kan omfatta dina studentarbeten. Fråga på ditt lärosäte vad som gäller redan innan du påbörjar arbetet. På många lärosäten finns avtal för att reglera detta på ett bra sätt både för skolan och för eleverna.