– Filmen måste bli en prioriterad fråga i kultur- och mediepolitiken. Vi har länge drivit kravet på en statlig filmpolitik och vi tror att detta skapar förutsättningar för konstnärlig utveckling och förnyelse på filmområdet, säger Camilla Ahlgren, ordförande för Dramatikerförbundet.
Den nya filmpolitiken måste ha ett tydligt uppdrag från regeringen att värna alla aktörer i den så kallade triangeln, som består av manusförfattare, producent och regissör. Tillgång på kvalificerade manusförfattare kräver en strategi från Svenska Filminstitutet, och vi ser idag att medlemmar lämnar långfilm till förmån för television.
Dramatikerförbundet har i sitt remissvar särskilt framhållit följande:
• Förstärkt finansiering krävs med tanke på de utmaningar som finns för svensk film i framtiden.
• Tydligare mål och prioriteringar från regeringen behövs. Det krävs garantier för förändring. Behovet av satsningar på manusutveckling måste finnas med som en prioritering i den nya filmpolitiken.
• Utarma inte kvalitetsdiskussionen. Svensk film måste arbeta med konstnärliga kvalitetsbegrepp, och förenklade och mer mätbara kriterier leder helt fel väg.
• Öka transparensen i verksamheten och stärk inflytandet för de grupper (manus och regi) som tidigare stod utanför filmavtalet.
• Ökade resurser till manusutveckling. Originella berättelser är en förutsättning för svensk films framtid och internationella framgång. Därför måste manusförfattare få möjlighet att utveckla sin berättelse till en rimlig ersättning och utan krav på att skriva bort samtliga av sina rättigheter. I en statlig filmpolitik måste därför ersättningsvillkor och rättighetsfrågor vara reglerade på ett tydligt sätt.
Remissvaret i sin helhet finns att läsa här.
2015-08-31