Här har vi listat några frågor som vi ofta får. Kanske kan du få svar på något du undrar över.

Fråga: Hur kan jag skydda mitt manus från kopiering och användande utan mitt medgivande?
Som skapare av ett manus så har du upphovsrätt till verket. Upphovsrätten innefattar en exklusiv rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar, samt genom att göra verket tillgängligt för allmänheten i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, i annan litteratur eller konstart eller i annan teknik. Ingen får utan ditt medgivande använda manuset i ursprungligt eller ändrat skick. I Sverige finns inga möjligheter att registrera ett manus. Skydd uppstår automatiskt när du når upp till de kriterier som finns i uphovsrättslagen. Vad du kan göra är att maila manuset till dig själv eller skicka det rekommenderat för att få en datumstämpel, detta för att ha bevis för det fall någon skulle göra ett intrång i din upphovsrätt.

Fråga: När får man citera ur ett annat verk?
Citat får göras ur ett verk trots att det är upphovsskyddat och alltså inte får återges utan upphovsmannens samtycke. Citaträtten har kommit till för den konstnärliga och vetenskapliga kritiken, för informationsutbytet och för den allmänna diskussionen. Verket man citerar ur måste vara offentliggjort för att citering skall vara tillåtet. Ett offentliggjort verk är ett verk som lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten. Citatet måste sedan göras i överrensstämmelse med god sed. Med detta menas att delar av andras verk får återges som hjälpmedel inom ramen för ett eget verk. Syftet måste vara att antingen kritisera, belysa eller på annat vis göra en utläggning om det andra verket. Syftet får inte vara att bara bättra på det egna verket. Citering får göras i den omfattning som motiveras av ändamålet. Citeringen får alltså inte vara för lång och vad som är för långt varierar från fall till fall. Slutligen så måste den ideella rätten respekteras vid citering. Upphovsmannen till det citerade verket måste anges i enlighet med god sed på området och citeringen får inte ske på ett sätt som kränker upphovsmannen. Ändringar i verket får inte göras i större utsträckning än vad användningen kräver.

Fråga: Vad gäller när jag har byggt vidare på ett annat verk? Har jag några rättigheter?
För att få översätta eller bearbeta ett verk så krävs upphovsmannens tillåtelse. Den som översätter eller bearbetar ett verk har sedan upphovsrätt till verket i dess nya form om omvandlingen av verket anses vara ett resultat av en individuell andlig skapande verksamhet. Med detta menas att ett verk som uppstår genom mekaniska eller rutinmässiga ändringar inte omfattas. Upphovsrätten till det nya verket är dock beroende av upphovsrätten till det ursprungliga verket och det nya verket får inte förfogas över i strid mot upphovsrätten till det ursprungliga verket. Däremot behöver inte det ursprungliga verket vara upphovsrättsligt skyddat, exempelvis kan klassiska verk för vilka skyddstiden löpt ut bearbetas. Är det ursprungliga verket fritt så behövs inte tillstånd för att bearbeta detta. Dock skall alltid den ideella rätten respekteras, d vs man måste alltid namnge upphovsmannen till det ursprungliga verket samt inte kränka dennes anseende. Rättigheterna till det ursprungliga verket och det nya kan alltså existera sida vid sida.

Fråga: Om vi är flera upphovsmän till ett verk, hur fördelas då ersättningen oss emellan?
Ersättning och eventuell royalty skall fördelas mellan upphovsmännen i förhållande till deras insatser samt det upphovsrättsliga nyttjandet av deras del. Det går inte att ge några generella procentsatser då uppdelningen beror på situationen i det enskilda fallet.

Fråga: Hur kan jag skydda mitt verk?
Svar: I Sverige skyddas verk automatiskt av upphovsrättslagen när de uppnått verkshöjd, det betyder att verket måste vara ett resultat av en upphovsmans egna personliga kreativa skapande. Ensamrätten för upphovsmannen uppstår då i och med verkets skapande. Vi rekommenderar även att man märker sitt verk med ©, ditt namn och årtal. Ett praktiskt tips för att kunna bevisa när man skapade sitt verk är att signera det, sända det till sig själv med rekommenderad post och inte öppna kuvertet samt förvara det på ett säkert ställe.

Fråga: Vad är upphovsrätt
Svar: Allt konstnärligt skapande skyddas av upphovsrätten. I samma stund som en pjäs är skriven har den som skapat verket (upphovsmannen) upphovsrätt. När man talar om upphovsrätt syftar man på de regler som ger upphovsmannen ensamrätt att förfoga över det som han eller hon har skapat. Bestämmelserna finns i Upphovsrättslagen (URL). Mer om upphovsrätt kan du läsa på www.copyswede.se.

Fråga: Hur får man tag på pjäsen x?
Svar: Vet du vem som skrivit den – kontakta den personen direkt. (Dramatikerförbundet kan ordna kontakt om dramatikern är medlem hos oss). Annars kan du söka i någon av pjäsbankerna på nätet: www.dramadirekt.com eller www.atr.nu. Du kan också försöka med att kontakta någon av teaterförläggarna (se vår länklista i menyn till vänster). Om du känner till någon teater som spelat pjäsen, ring dem och hör efter vilken förläggare som har den, eller om de annars vet hur man får tag på den.

Fråga: Hur blir man medlem i Sveriges Dramatikerförbund?
Svar: Läs mer här

Fråga: Vem ska jag prata med när jag vill skriva ett filmmanus utifrån en bok?
Svar: Vänd dig till Sveriges Författarförbund

Fråga: Jag vill gärna ha mina pjäser i DramaDirekt, men jag är inte medlem. Kan jag det ändå?
Svar: Du som är medlem i Sveriges Dramatikerförbund eller har skrivit minst två professionellt framförda verk, har möjlighet att lägga in din presentation och dina pjäser på DramaDirekt. Läs mer här om hur det går till

Fråga: Kan man söka bidrag från Sveriges Dramatikerförbund?
Svar: Nej, vi har inga sådana medel att förfoga över. Vänd dig till dramatikerutskottet i Sveriges Författarfond. Där finns både dramatikerstöd (stöd för beställning av nyskriven dramatik), konstnärsbidrag och resebidrag för internationellt kulturutbyte. Tel 08-4404550 eller svff@svff.se. Du kan hitta både info och ansökningsblankett på www.svff.se.

Fråga: Vad är dramatikerstöd och vem kan söka?
Svar: Dramatikerstöd kan ges till fria teatergrupper, regionala och lokala teaterinstitutioner samt radio- och TV-företag, vilka bedriver professionell verksamhet som gör beställning till yrkesverksam dramatiker. Dramatikerstöd ges inte till renodlad amatörverksamhet. Dramatikerstödet delas ut av dramatikerutskottet inom Sveriges Författarfond, så frågor besvaras bäst av dem. Tel 08-4404550 eller svff@svff.se. Du kan hitta både info och ansökningsblankett på www.svff.se.

Fråga: En fri grupp som inte har pengar har bett att få spela min pjäs, vad ska jag göra?
Svar: Om det gäller en beställning kan gruppen och dramatikern tillsammans söka dramatikerstöd (se förra frågan). Annars är det svårare att söka öronmärkta pengar för upphovsrättskostnader. De får baka in den kostnaden i sin vanliga ansökan om stöd och låta den ingå i budgeten som vilken annan kostnad som helst. Förhoppningsvis får de sen ett anslag som räcker till alla kostnader.

Fråga: Jag går på en filmutbildning och ska göra en film på skolan. Är det jag som äger rättigheterna?
Svar: Upphovrätten föds enligt svensk lagstiftning hos upphovsmannen, t ex den som skriver. För att upphovsrätten ska övergå till någon annan måste en upplåtelse eller överlåtelse av rättigheterna äga rum.

Fråga: Jag är anställd på teatern som dramaturg och nu har jag blivit ombedd att skriva en pjäs. Vem äger rättigheterna på pjäsen?
Svar: Vad står i ditt anställningsavtal? Förmodligen ingår inte i din tjänst att skriva pjäser och då ligger skrivandet utanför ditt arbete. Avtalen måste kontrolleras.

Fråga: Riksteatern spelar en av mina pjäser och nu är en teater i Göteborg intresserad av att spela samma pjäs. Kan jag låta dem göra det?
Svar: Beror på vad man har avtalat. Praxis är att man kan upplåta pjäsen på olika ställen under samma tidsrymd.

Publicerad 2005-05-13 16:10
Senast ändrad 2010-01-25 15:00