Arvoden & Juridik

Dramatikerförbundets medlemmar har tillgång till juridisk rådgivning, avtalsgranskning och arvodesrekommendationer. Våra jurister ger stöd, råd och företräder medlemmar i förhandlingar. Vi hjälper också gärna till med frågor kring skatt, moms och bolagsrätt.

Har du ännu inte haft möjlighet att bli medlem men ska skriva manus för film, tv, scen, radio, spel eller annat? Kontakta oss för enklare rådgivning.

Ramavtal

Medlemmar omfattas automatiskt av de ramavtal som vi har tecknat med centrala branschaktörer. Ramavtalen reglerar bland annat ersättning, var och hur verk får visas och hur namn ska stå (kreditering). Alla ramavtal finns att läsa under medlemssidorna.

  • TV4
  • Sveriges Television (SVT)
  • Sveriges Radio (SR)
  • Utbildningsradion (UR)
  • Film & TV-Producenterna
  • Amatörteaterns riksförbund (ATR)
  • Svensk Scenkonst

Utveckling av affärsmodeller

Dramatikerförbundet genomför just nu ett projekt med finansiering från Tillväxtverket i syfte att kartlägga och utveckla affärsmodeller för digital distribution av film och tv.

De senaste årens utveckling på området har lett till ett behov av utvärdering och utveckling av de modeller som fram till i dag har tillämpats. Projektets målsättning är att öka kunskapen och kompetensen hos manusförfattare i frågor som rör nyttjanden av deras upphovsrättsligt skyddade verk. Inom ramen för projektet arrangeras branschseminarier för att belysa och diskutera framtida utmaningar och hur vi bäst förbereder oss och tar tillvara våra rättigheter.

tillva%cc%88xtverket

Föreläsning

Vi besöker regelbundet manusutbildningar för att föreläsa om upphovsrätt, arvoden och villkor. Föreläsningarna leder ofta till bra samtal om aktuella frågor och deltagarna får en grundläggande genomgång av upphovsrätten. Kontakta oss för intresseanmälan.

Kontakt

Pontus Lenke
Förbundsjurist
pontus@dramatiker.se
08-402 36 42

Johan Olsson
Jurist/Projektkoordinator
johan@dramatiker.se
08-402 36 43

FAQ för icke-medlemmar

.
Vad är upphovsrätt?

Allt konstnärligt skapande skyddas av upphovsrätten. I samma stund som ett manus har skrivits har det blivit ett verk. Den som har skrivit har upphovsrätt till verket och kallas upphovsperson. När vi talar om upphovsrätt syftar vi på de regler som ger upphovspersonen rätt att ensam bestämma hur det verk som hen har skrivit ska användas. Bestämmelserna finns i Upphovsrättslagen (URL). Upphovsrätten handlar både om ekonomiska och ideella rättigheter.

Hur kan jag skydda mitt verk?

I Sverige skyddas verk automatiskt av upphovsrättslagen när de uppnått så kallad verkshöjd. Det betyder att verket måste vara ett resultat av upphovspersonens egna personliga kreativa skapande. Ensamrätten för upphovspersonen uppstår alltså när verket skrivs.

Upphovsrätten skyddar inte den idé, det motiv eller den eventuella verkliga händelse som ligger bakom verket. Vad som däremot skyddas är den konkreta formen som en upphovsperson ger sitt verk och det uttryck som detta verk får.

I Sverige finns inga möjligheter att registrera ett manus. För att skydda det kan du mejla manuset eller skicka det via post till dig själv för att få en datumstämpel. På så sätt har du ett bevis på när ditt manus skrevs om någon skulle göra ett intrång i din upphovsrätt. Exempel på intrång är om någon använder eller sprider ditt manus utan ditt medgivande, oavsett om det sker i ursprungligt eller ändrat skick.

Jag vill använda mig av ett redan befintligt verk, får jag det?

En vanlig fråga vi får är om det är tillåtet att exempelvis göra en scenversion av en film eller tvärt om. Utgångspunkten är alltid att om verket är upphovsrättsligt skyddat så krävs tillstånd från verkets rättighetsinnehavare för att du ska få använda hela eller delar av verket. Utan tillstånd kan du göra dig skyldig till upphovsrättsintrång. Vill du få tag på en upphovsperson eller dennes arvingar kan du vända dig till Skatteverket och folkbokföringen. Du kan även kontakta ALIS eller Sveriges författarfond.

När får jag citera ur ett annat verk?

Citat får på vissa villkor göras ur ett verk trots att det är upphovsskyddat. Citaträtten har kommit till för den konstnärliga och vetenskapliga kritiken, för informationsutbytet och för den allmänna diskussionen. Verket du citerar ur måste vara offentliggjort för att citering ska vara tillåtet. Ett offentliggjort verk är ett verk som lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten. Du kan alltså inte citera ur någons outgivna dagbok eller brev utan tillstånd från upphovspersonen.

Citatet måste göras i överensstämmelse med god sed. Syftet måste vara att antingen kritisera, belysa eller på annat vis göra en utläggning om det andra verket. Syftet får inte vara att bara bättra på det egna verket. Citering får göras i den omfattning som motiveras av ändamålet. Citeringen får alltså inte vara för lång och vad som är för långt varierar från fall till fall. Slutligen så måste den ideella rätten respekteras vid citering. Upphovspersonen till det citerade verket måste anges i enlighet med god sed på området och citeringen får inte ske på ett sätt som kränker upphovspersonen. Ändringar i verket får inte göras i större utsträckning än vad användningen kräver.

Vad gäller när jag har byggt vidare på ett annat verk? Har jag några rättigheter?

För att få översätta eller bearbeta ett verk krävs upphovspersonens tillåtelse. Den som översätter eller bearbetar ett verk har sedan upphovsrätt till verket i dess nya form om omvandlingen av verket anses vara ett resultat av personligt, kreativt skapande verksamhet. Upphovsrätten till det nya verket är dock beroende av upphovsrätten till det ursprungliga verket och det nya verket får inte förfogas över i strid mot upphovsrätten till det ursprungliga verket. Däremot behöver inte det ursprungliga verket vara upphovsrättsligt skyddat, exempelvis kan klassiska verk för vilka skyddstiden löpt ut bearbetas. Är det ursprungliga verket fritt så behövs inte tillstånd för att bearbeta detta. Dock ska alltid den ideella rätten respekteras, du måste alltså alltid namnge upphovspersonen till det ursprungliga verket samt inte kränka dennes anseende. Rättigheterna till det ursprungliga verket och det nya kan alltså existera sida vid sida.

Jag går på en filmutbildning och ska göra en film på skolan. Är det jag som äger rättigheterna?

De flesta konstnärliga högskolor har en policy för elevproduktioner. Det finns även en offentlighetsprincip inom myndigheter som kan omfatta dina elevarbeten. Fråga på din skola vad som gäller redan innan du påbörjar arbetet. På många skolor finns avtal för att reglera detta på ett bra sätt både för skolan och för eleverna.